just nu händer det kuliga, braiga saker här. så bra att jag får nypa mig lite i armen och jag vågar inte riktigt prata om det för att man liksom är rädd för att vakna om man pratar högt om det.

maken är så glad över sin motorcykel men det verkar som om det tänker bli kallt igen här, och då vill han inte köra med den, han är rädd att rammla.... gubbar och deras älskarinnor, va? önskar att jag oxå kunnde få körförbud när det blir kallt, men nääärå, då skall det springas med ved till brasan, ungar skall köras och kläder skall likförbannat strykas, hundar skall rastas och bittra män som inte kan förstå nöjet med att ligga på soffan med ett täcke och titta på soaps och äta schoklad hela dagarna när det är kallt ute......

kompisar som är lika gammla som min make och som därför fyller 40 nästa år , gör vilda planer om att resa till new york och fira, men jag vägrar att följa med.... jag kan inte lämna mina ungar på en annan kontinent när världen står på huvudet och massor med naturkatastrofer händer var och varannan dag..... det funkar inte för mig. jag måste veta att jag kan nå mina ungar innom en dag om nått skulle hända...

tänk er själva att sitta fast i amerika och ungarna skulle vara här??? jag skulle bli tokig!!!

men , men det är vad jag säger nu - men jag tror inte att det kommer att ändras... och jag vet inte om jag vill ta med dom heller... jag älskar new york, men är det en plats för ungar??? nej.... inte i denna åldern.......

så maken får antingen åka själv, eller så stannar vi i europa och vet ni vad??? - inget ändras, var vi än sitter så blir vi 40 ändå, och vi kan inte dra tillbaka klockan , stanna tiden... så new york är ungefär för mig som balen på slottet var för askungen...

asch - vad vore väll en vecka på hotell i newyork när man kan vara hemma och slåss mot mount stryktvätts berg..... suck....