jag är just nu omringad av kära människor... nykära , fjärilar i magen , tamsigt prat....

en kompis är på väg ner tillthailand och skall gifta sig på en strand med sin syd-afrikanska pojkvän!!! sand, vind i håret, vågors skvalp och sol, cocktails och romantik.... men jag är inte avundsjuk jag ,inte!!   ......

min andra vännina har gått och kärat ner sig totalt i en belgare och det är just problemet.... fjärilar i magen och blöta trosor går inte ihop med tillbaka flytt till sverige..... där sitter problemet. jag vill självklart att hon stannar, men hon har en chans att flytta tillbaka till sverige, innan  hennes dotter börjar skolan. sedan är det kört... och hur skall man göra? puscha att hon väljer kärleken , den nya osäkra kärleken på 2 månader,som gör att hon missar chansen och ångrar sig sedan ett helt liv? eller skall jag motarbeta hennes fjärilar med min syniska syn på livet och bli skit ledsen när hon flyttar??

men samtidigt tycker jag att alla är så romantiskt tramsiga...... jag blir så trött!!

men jag har väll också varit så tramsig för 17 år sedan, men det är glömt och förlåtet nu, eller???

maken är också nyförälskad som en klockarkatt på viagra..... han tar till och med sin älskarinna med sig hem, varje kväll... jodå , han har fått den nu - lucy står på gårdsplanen och pronkar med sina kurvor.... och gamgubben blir alldeles till sig i byxorna. vad karlar är enkla i huvudet igentligen. ge dom ett mål mat om dagen, en säng, och regelbunden sex, ohhha och ujja om dom blir sjuka, och ge dom en leksak bort i mellanåt, och deras värld kan inte bli bättre... jag skulle önska att jag vore en man, not!!